Hybrid

En bild från svunna tider när hoppet om uteklättring fortfarande levde åtminstone några dagar i veckan. Nu får man vara glad om det blir en gång varannan vecka istället. Är det inte vädret, så är det ljuset eller nu även ett havererande åbäke till bil som sätter stop.

Här nedan är i varje fall Stella mitt i kruxet på en av Segloras finaste, Hybris. För de som kan använda det, så kan det vara ett av Göteborgsområdets coolaste grepp som definerar kruxet. Själv så får jag kycklingvinga både en, två och tre moves istället. Efter första gången jag var på och kände på denna fina led så satt jag, som så ofta, nersjunken i Fabbens soffor och diskuterade med Herr Gross den sjukt hårda kruxbiten på leden i fråga. Då nämner han, som den mest självklara saken i världen, att man skall använda gereppet som en mix mellan jam och kil. Trä in tre fingrar uppifrån i sloten och njut sedan av ett perfekt lås som du kan dra vidare till krymparen utan större problem med. Glad i hågen återvänder jag någon vecka senare med hoppet om att åtminstone kunna göra kruxet denna gången. Visade sig att mina fingrar inte alls ville fastna på detta sätt, utan jag får glatt köra vidare med gaston-beta.

Greppet i fråga ser ni på bilden nedan. Stellas vänsterhand sitter som limmad i detta underbara grepp. Önskar jag själv kunde använda det på samma sätt. Om inte för att göra kruxet lättare, så åtminstone för att få använda en grepposition som jag aldrig någonsin tänkt tanken på att utföra tidigare.

Stella Plantin dansar här lätt förbi kruxet på Hybrid 7c i Seglora