21 februari 2009

Snöyra

Precis när man trott att kanske våran är i antågande. Då kommer köldknäppen och sveper undan benen på en som vanligt. Inte nog med att man gått och blivit förkyld för tredje gången på en månad. Dessutom ska snön komma och lägga sina vantar på klippan som man återigen hade börjat besöka.

Efter att ha haft en superhelg i Göteborg, med klättring i t-shirt, för de hårda (som en kär vän beskrev det). Så blir man både nedstämd och frustrerad när man återigen får söka sig innåt för att hålla de små sköra klättermusklerna i någorlunda form.

Hann i varje fall glädjas åt att det första vårprojektet redan åkt ner. Ted lyckades äntligen få koll på hjärnspökena och bemästra sig upp för Björnbergs Led. I galant stil dessutom. Allt som har med ledskräck att göra va som bortblåst och helt plötsligt va det Gritstil på säkringarna.



Ted på björnbergs Led




En solig höstdag i Bohuslän. Började så smått längta till dessa dagar igen. Framförallt trodde man att det snart var dags för en helg. Nu får det vänta några veckor till.




Utsikt ifrån Björkeberget en sen söndagseftermiddag under hösten.




Calle försöker sig på Fingerslåtter. Tunn och kittlande gör den svårbemästrad.



“There is probably no pleasure equal to the pleasure of climbing a dangerous Alp; but it is a pleasure which is confined strictly to people who can find pleasure in it”
Mark Twain