Minnesbilder från när jag var liten och låg i tandläkarstolen kommer tillbaka. För att distraheras från den annalkande smärtinvasionen som vissa ingrepp resulterade i så hängde det i taket affischer från Jan Van Haasteren. Satt några kvällar för ett tag sedan och la pussel med motiv av densamme. Behaglig och trivsam förströelse. Speciellt med hans fängslande motiv. Överallt i hans bilder sker det roliga små saker. Detaljerikedomen gör att man sugs vidare och vill bli klar med historien. Man hittar sina favoriter under pusslandets gång. Vissa byts ut och andra stannar kvar. För mig är elefanten i trädet en som stannat kvar.
Pyssel porrar som vanligt, Jesper gör det han är bäst på västkusten på, spottar, Stella förundras, sniffar och klappar Hannes lena hår, medan Hanne själv funderar på hur tusan Kraftkalas bara kan vara en femma och hur man lättast besegrar den vidunderliga besten, Rikard värmer upp med ljushopp, Erik suger i sig all beta han kan för att sedan kunna krossa, Tumle taggar med öppna händer upp inför ett möte med Babylon, Lova funderar på hur det känns att dö av att få en atombomb i huvudet, Alexei väntar tålmodigt för att få kliva fram och sända, Alex gör vad? och det svarta spöket sitter mest och önskar att hen var någon annanstans?!?
