Avundsjuka & annalkande sommartid!

Det är sällan de kommer, men ibland dyker de upp och förgyller tillvaron. Visst vi är dåliga på att uppdatera bloggen. Men just nu så blir det ju dessvärre inte så mycket klättring i den ljuva naturen. Både beroende på jobb och mörker vid stängning, men ändock mer på grund av den nedrans Pohlman som bestämmer vädret (enligt säker källa).

Padde leker med sin nya kamera

Dock står man för tillfället i butiken och avundsjukt drömmer sig bort till bokskogarna kring Fontainebleu. Chefen (Padde) är för tillfället där nere och huserar bland sandstensblock och vildsvin. Man kan ju bli galen för mindre när man tänker efter hur skönt det är att slappa upp med handen på toppslopern på de fina blocken där nere. Men men, än så länge får man hålla tillgodo med svensk granit och sprickor. Inte helt fel det heller när väl förhållandena är på topp. Förra veckan blev ett maraton i uthållighet och kli i fingrarna. Skulle det (tillfälliga) bra vädret hålla i sig till helgen? En relativt lång ledighet (tre dagar) väntade och tillsammans med det även Bohuslän. Helgen närmade sig och vädret visade sig för en gångs skull vara på vår sida. Det blev till slut tre härliga dagar med sprickor, sol och trevliga kvällar i bohusstugan.

David (Catching Insanity) in Bohuslän

Ledskräcken infann sig som sig ska vid den ordentliga långpremiären för året. Annars har det ju bara blivit strödagar här och där. Tre dagar är dock ganska lagom för att få igång det igen och få mersmak och bli lite taggad. Allt lagom till snön återigen vräker ner och grusar alla ens förhoppningar om någon form av stabilitet och kanske lite utveckling i sitt klättrande.

Istället får vi återigen styra kosan mot Fabben och dessa underbara plastgrepp som likt en skatteåterbäring värmer ända in i själen i vårrusket. Men vem vet? Kanske det blir klätterbart redan till helgen igen. Vi hoppas och ser fram emot det i varje fall.

Jocke under den härliga tiden på året när man faktiskt kan klättra flera dagar i sträck i t-shirt



"Ju mer jag tänker på saken, dess tydligare tycks det mig att livet är till helt enkelt för att levas."

Goethe