Semesterlunk

Även Martin och jag har blivit smittade av semesterlunket. Bloggen uppdateras därför inte lika frekvent. Kaffepaus på Tjörn i söndags.

મેરી ક્રિસમસ

Herr Aladåb på Global warming, the end for you and me. Nu drar vi ut på traditionsenlig julaftonsklättring för att julmatsfettet ska få bättre fäste.

Violant acts of beauty

Martin från Torsklanda på flykt från verkligheten men ändå mot ett bestämt mål. Violant acts of beauty, Utsikten, Tjörn.

Peekaboo

Martin kikar på juggen på Animal (Fuck Like a Beast).

The Slacker

The Slacker på Animal (Fuck Like a Beast) på Utsikten, Tjörn. För att vara skadad är han rätt bra...ändå.

Shelter

Walker Kearney på Shelter, Tjörn.

Bagarn!

Fyttigrisen sicken najs dag! Det blev till slut ett helt gäng som drog upp till Utsikten på Tjörn idag. Det gäller att passa på å projektera linjerna man inte gärna gör på sommaren pga blöt landning men som nu har en perfekt dropzone på is. Bagarn fick nåt vilt i blicken och FA-hetsen var igång. Det var sista gången han fick följa med för han snodde alla fem linjerna framför näsan på oss andra. Här klättrar Veganmartin "Bagarn bajsar". Upphovsrättshavaren till detta problem tror förövrigt att Batista är ett klädmärke=).

Ny sektor på Tjörn!

Nu har sektorn som hittades för ett tag sedan börjat utvecklas lite mer. Namnet på sektorn får bli "Utsiktslös". Jag kan utan att skämmas säga att sektorn innehåller några av de mest tilltalande formationerna jag sett på länge, men de är lite väl futuristiska. Det har hittills gjorts runt 5-6 problem och rymmer nog ett tiotal till. Alla biter ifrån och de flesta är stolta fristående linjer av inte oansenlig höjd. De mest tilltalande linjerna är aretar (-er?) såklart, svårt att hitta renare linjer.

Jaha, det verkar vara svartvita veckan. Inte mig emot med tanke på utfrätta bilder å platt ljus mitt på dan. Malin på Burlesque, ett mycket fint problem som brottas ned med lite teknik.

Mastenväggarna

Jocke på sitt fina projekt. Två tummar upp kan man säga;) Ni fattar när ni testar den.

Undulatväggen

I måndags blev det Tjörn igen för att inte störa världsordningen. En repklippa som Pontus kände till sedan innan och ett litet blockområde uppe på en höjd blev inkollade för möjliga framtida borstningsprojekt innan vi drog till Kyrkoutsikten som området mellan Utsikten och Sjöutsikten numera heter. Vi röjde upp en vägg som Pontus sedan länge kastat lystna blickar på och som ett hommage till våra undulater döptes väggen sonika till Undulatväggen. Tre relativt rena, lätt överhängande linjer kunde skiljas vid första anblick. Går att trycka in fler linjer dock. De tre rena linjerna är lite av det barskare slaget och ingen gick under dagen. Men efter att ha sovit på saken har jag nog kommit fram till finbetan på en av dem. Får se nästa gång.

Pontus på Undulatväggen

Vad gör man?

Jaha, så blev man sjuk då. Två dagar inomhus utslagen i sängen medan alla kompisar är ute å sänder. Som Malin frågade mig häromdagen -Vad gör man egentligen när man inte tränar/klättrar? Jag har glömt bort...
Jo, man tänker på klättring såklart. Just nu är det ett nytt område i Spanien som intresserar mig. Hoya Moros som ligger hyfsat nära Salamanca uppe i bergen på ca 2100 möh och borde därmed vara ett ok sommarställe. Gå in på http://onbloc.es/topos.html å kolla in den fina topon de har lagt ut som pdf.
Ser lite ut som Castle Hill med fina ängar och fantastiskt fina block. Lutar åt ett besök i augusti, nån som är sugen?

Pontus i stereo på Globalwarming-the end for you and me.

Ytterligare nytt på Tjörn!

I helgen som var hittade Pontus å jag ytterligare ett nytt område mellan utsikten och sjöutsikten. Det konstiga var att det är ett område man ser från utsikten och man ser att det finns mycket sten. Varför har vi inte varit där innan... who knows? I vilket fall som helst finns det mycket nytt att borsta och stenen håller hög kvalitet. Som vanligt utspridda väggar i olika lutningar och höjder med några guldkorn insprängda här å där. För att göra helgen komplett snodde jag några FA från Pontus också, tänk vad lite Ipren kan göra för skillnad.

                             Det råder ingen brist på 70-tals attiraljer att leka med i Pontus hus på Tjörn. Den fina mönstret på morgonrocken
                             har Pontus mor designat någon gång på 70-talet när hon jobbade som textildesigner.

                                     En av de nya väggarna som hittades. Padde på projektet Vulvan, som fick sitt namn av
                                     Pontus mycket livliga fantasi. Det finns ca 7-8 linjer till att göra på denna väggen.

Nytt på Tjörn!

Senast när Maria, Pontus och jag var ute på Tjörn frågade Pontus om jag inte ville se ett nytt ställe som man kunde se från vägen. Så på väg till utsikten svängde vi förbi för en koll. Det jag hann se satte griller i huvudet. Idag var en projekteringsdag så efter att ha kollat getnäset vid stora höga efter ett tips från Per Källfelt åkte vi tillbaka till stället Pontus visat. Bomberklippa, hårt, brant och högt. Inga giveaways och 6 till 10 meter högt. Slabben man ser på första bilden bara måste göras, makalöst hård dock. Skulle troligtvis bli västkustens hårdaste slabb om man bortser från Superfettot. Det enda vi fick känt på var en fin linje till vänster om slabben, tre pinchar till en krimp till ett högt avslut. Regnet satte stopp för hybrisen denna gång, men tillbaka skall vi definitivt.

Utsikten

Maria gör en najs slab vid utsikten. Skön kväll, vi kunde klättra till halv tio i ljumma havsbrisar. Notera röken från Isländska Eyjafjallajökull, man ser det i bakgrunden=)

Pyspunka!

Det finns vissa fördelar att vara högst i rang på jobbet. Man kan till exempel kolla in vädret på http://www.dmi.dk/ (mycket bättre än SMHI) och planera sin ledighet efter nederbördsmängden. Tisdag såg bäst ut och dmi levererade träffsäkert det väder som var utlovat, 12 grader och sol. Perfekta projekteringsförhållanden m a o. Vi (Joel, Nalle och jag) drog upp till Tjörn (var annars?) med de sedvanliga slabprojekten i siktet. Det blåste dock 9 sekundmeter och de 12 graderna byttes ut mot vad som kändes som 0 grader. Nalle som tålmodigt ligger still och väntar medans vi i undre medelåldern leker av oss, fick lite extrakläder för att hålla sig varm.

Nalle är en hund, inte en finsk klättrare.

Precis enligt vett och etikett värmde vi upp med fika, tjöt och en powernap.

Kaffe? Nej tack!

Projektet i fråga var den slab som Peter, Pontus (grundaren av http://www.globalbouldering.com/) och jag körde på i förra inlägget, vi var då en halvmeter från toppen. Problemet är närmare sex meter högt och ibland önskar jag att känslan för höjder satt i fötterna istället för huvudet. Huvudet säger att -Dude, för f....n nu är det fem och en halv meter till backen. Du kommer slå ihjäl dig! Fötterna däremot hade nog chillat när motsvarigheten till fem och en halv meter för huvudet är fyra för fötterna (jag är dryga 150 cm). Kruxet är ca 25 cm ifrån toppen och är svårt att jobba in just på grund av höjden och att alla grepp är mer eller mindre hudovänliga. Just nu handlar det bara om att jag ska våga belasta högerfoten fullt ut, då kanske jag når toppen...kanske.

Trycket på dalskidan,älskling!

Ska man summera dagen efter prestation ligger vi inte högt i kurs, 25 cm framsteg och tre pyspunkor på en hel dag. Men som Said skulle sagt -Det var änna gööödit ändå!

Ouch! En av tre pyspunkor.

Utsikten!

Utsikten, det nya favvostället. Igår åkte jag upp med Pontus med målet att göra en slab som jag hittade för några veckor sedan. På väg dit träffade vi Peter och John som jobbade på ett gammalt projekt på det hängande blocket i början av området. Efter lite moraliskt stöd i form av Mondopadda och utomordentlig spot toppade John ut denna blivande klassiker som fick namnet Animal och graden 7a.

John gör FA på Animal 7a Foto:Pontus Aratoun

Otålig sprang jag i förväg till slaben för att borsta upp den och fantisera ut potentiella sekvenser. Till slut efter vad som kändes som en oändlighet kom de andra släntrandes. Pontus, Peter och jag turades om att köra på den. Peter och jag kom till samma highpoint ca en ½ meter från toppen där det blev märkbart hårdare. Peter som stukat foten för ett tag sedan la ned, med tanke på höjden på problemet (ca 6 meter) ett vist beslut. Jag provade några gånger till och tror mig ha en sekvens som kan funka. Till slut blev ursäkterna för många (trötta tår, ont i fingrarna och mörker) för att fortsätta, men vi svor på att komma tillbaka.

Padde på slabben Foto:Pontus Aratoun

I totalt mörker på vägen hem bestämmer sig Peter för att göra några sista press på ett överhängande väggproblem till höger om Blown Away. Problemet har tidigare gjorts med springstart. Peter ville göra problemet med etableringstart, vilket kan liknas vid Homo Höger fast åt vänster istället. Benhård deadpoint till hyfsat grepp men svårt att hänga kvar. Han var så nära man kan utan att klara det, nästa gång sitter det!

Joel VS Vågen

Dagen började med regn och därmed långfrukost, ganska skönt om man kunde ta bort oron över att kanske inte få klättra ute. Att logistiken sedan inte fungerade och med det menat att Joel körde till Marstrand istället för till Tjörn var ett mindre problem. Troligen var det en kvarleva av hans gamla dagar som stekare, då han svingade kristallglas fulla med gula änkan på Diplomat, som tog över. Första stoppet var givet, slabprojektet nr 1. Problemet ligger precis brevid vägen mot Rönninge/Skärhamn och ser ganska anspråkslöst ut. Tills man står under det. Tänk er 5,5 meter vattenslipad klippa med en tunn, helt spikrak spricka som löper hela vägen till toppen. Mmmm! Men vänta lite! Rinner det inte vatten ur sprickan precis vid startgreppet? Jo, shit! Allt annat inom 5 mils radie är torrt utom just startgreppet på dagens projekt. Lite molokna funderar vi på att dra vidare, när jag frågar Joel om han har toapapper med sig. Jovisst har han det, så vi sätter igång att täta sprickan med toapapper och krita. Det funkar tillräckligt för att man ska få ett försök mellan tätningarna.

Ett förtvivlat tätningsförsök.

Slabprojektet

När det blev mer tätning än klättring drog vi vidare mot Utsikten. Utsikten hittades av Tjörnkonnässören Pontus Aratoun och Ted som satte upp några av områdets finaste bl a Teds Arete och Violent Acts of Beauty. För några veckor sedan satte Jens Thomander områdets kanske finaste ogjorda linje-Vågen. Precis som det låter ser det ut som en våg i granit. Estetiken avgjorde, man kan inte bara gå förbi ett så fint problem utan att prova.

Processen när det gäller bouldrandet för personer över trettio tenderar bli lite mer utdraget. Först måste man dricka kaffe, så det gjorde vi. Sedan ska man tjöta lite, det gjorde vi också.

Efter kaffe och tjöt ligger man lite på paddan och bara njuter, tydligen också något "efter trettio" påhitt.

Efter att ha njutit en stund kom vi på att vi inte kokade tillräckligt mycket kaffe, så vi kokade lite till och då börjar processen om från början igen.

Efter några försök rullade jag upp på toppen. Joel har dock ett allvarligt sjukdomssyndrom att skylla på. Han är en av de få människor i världen som kan få pump efter bara 20 sekunder på klippan. Läkare världen över står handfallna, det borde inte vara fysiskt möjligt!

Här har Joel hängt i 19 sekunder, om exakt 1 sekund är allt slut.

När Joel bara kunde hänga 1-2 sekunder på klippan insåg vi att kaffet var slut, vilket innebar att vi inte kunde påbörja en ny återhämtningsprocess. Allt var slut!

Joel konstigt nog glad, trots sin allvarliga sjukdomsbild.