Gullmarnsfjorden

Äntligen va det dags att sticka ut och testa den nya utrustningen. Även ifall det blev en snabb kvällssession bland isarna vid Delsjömotet i förra veckan så väntade framförallt skorna på det riktiga testet. Lite svårt att hitta tid nu när plugget dragit igång för fullt. Padde njuter i fulla drag att det för en gångs skull är jag som är upptagen och får tacka nej till att följa med på Fontanresa till exempel.

Utrustningen vi snackar om är nya yxor (Black Diamond Viper) men framförallt storskorna som ska med mig upp på topparna i Peru. För en frusen själ som mig fanns det inget annat val än Spantik. Ett stort dilemma var dock storleken. Ville kunna använda dem till att hugga is här hemma, men samtidigt ha dem tillräckligt stora för att funka på hög höjd med luft och svullna fötter där framme. Svår balans som enligt David alltid slutar i katastrof där de blir värdelösa till båda. Därför var jag extra nyfiken på hur de nu skulle funka när vi äntligen fick en heldag i den ogästvänliga miljön bland det frusna vattnet. Roligt att för en gångs skull ha egen utrustning istället för att låna grannens.

Söndagen blev perfekt med lagom temperatur och även lite sol som kikade fram emellanåt. På väg till Munkedal beslutade vi oss istället för att testa isarna ute på Gullmarnsfjorden. Efter guidning över telefon av Hanna så gav vi oss ut på isen. Anna höll fast vid att det var en ganska bra promenad utåt i fjorden. Efter 20 minuter och en del klagande från min sida med värk i hålfoten så vänder vi tillbaka några hundra meter och testar några isar som vi gått förbi. Ett samtal med Stina får oss att bli lite molokna när hon berättar att isarna låg åt andra hållet från hamnens läge. Vi får dock senare reda på att det finns ett tiotal isar utåt också.

Isarna var perfekta och framförallt skorna funkade perfekt. Efter en hel del snack, råd och tips från både Padde, David, Lars och Petter så blir man ju nästan bara snurrigare än klokare. Alla kommer med sina egna teorier och till slut får man bara slå till och hoppas att det blir bra. Som sagt, alla gav knep om hur skorna skulle vara för olika ändamål.

Anna var som i himlen med nya stegjärn, tog sig lekande lätt upp för alla fall hon gav sig på och tyckte nästan att det var fusk. Hon hade nyiligen köpt nya tekniska stegjärn efter att tidigare bara ha kört med alpina stegjärn. Då jag själv och David inte alls hade psyket med oss så blev det istället Anna och Ida som fick vara topguns idag. Ida svingar på i oerhört imponerande stil hon med och idag beställdes det även där ett par nya storskor.

Det blev helt enkelt en väldigt skön dag i lugn anda och med trevligt sällskap. Också extra roligt att all våran nya utrustning skulle visa sig funka bra.