Som tur är verkar de flesta nu vara hemma och man slipper känna hur det kliar i fingrarna. Istället har vi nu fått med oss Glasfingret ut i de svenska skogarna, där han för övrigt inte verkar trivas lika bra längre. Vanligt fenomen bland förstagångsbesökare till Font.
Som tur var hade jag precis innan alla Fontanbilder började dyka upp fått hem min nya Cordillera Blanca-förare. Efter mycket letande hittade jag till slut en reviderad variant på en engelsk site. Hade nästintill gett upp att få tag på någon förare, verkade som att den var slut sedan en tid tillbaka på förlaget, så det blev en glad överraskning. Gjorde det lite lättare att uthärda dessa veckor. Fick gå och hämta föraren efter varje ny bild jag såg. Sätta mig och läsa, i vad som kan vara bland den snyggaste föraren jag sett. Snygga bilder, informativ text och mycket bra ledbeskrivningar. Många dregglande timmar över vilka turer man vill testa på. Även ifall det är över ett år bort så känns det närmare och närmare. Snart börjar konditionsträningen med storskor och packade säckar i Safjällets backar.
Vy över Pisco, som eventuellt en del av aklimatiseringen skall ske på
1 kommentar:
Du behöver en splitboard för den däringa miljön!
Jimbob
Skicka en kommentar